336 Historia ianc n’ pakitsc cinnrésa asht e forte. Skanderbégu me bui t’ idh-nimit ci kishté n’ xèmer t’vet, massi pat drédhe ushlriit, maa i parerne kordhee t’ perghakshmé shtyhét per miét t’ anmievé tui koire gnimènn sikure maa e mira korrtaré rrzon nén drapen t' vetkaalletegrur.it. Friga ci shumitsa e anmievé mo.; t' i topiltc ushtarete tii i cp xèni lini t’ madli Sacyptarit t’ forte ei porsi rilee slikou ghithkuiin tui cliaa per miét rreshtai e ushtriis auniiké, t’ tsillat mas cinnréaét t’ Shcyptarvé kishin nisj in' u-siiterngue. Ushtimi e gliama bumulloi per rretli e Skanderbégu ku tui u-shtye ku tui xmrape, per me pern ii gni hérit me turi' rrénimin, mexàa t’ nélte i vrrét t' vétvc me e marre m.apa n’ at gliak e n' at kerdii. Mas xànit t’ tii mlidhen ushtaret maa t’ forni e duliem e rrtble slikrépe per glutli àna t’ anmikut. Perpicen shpatat e luftarvé e lélu m' teli tui rrahe ku xiénn cet n’ at t’ nnéshun ku imi itmen e vet biir i erruein préie ghakut ; héslitat n' hésl.ta nnésheu tui u-tsoptue nnemii- t a lui u-shtye n’ mish t’ anmi-kut, ku tui derplue àne in’àne ku tui nnéshe n’kotsi e n’estima mia :nc t'madli rrênim l'luftarvé l’shkréle ci dliime mas dhi-met i sliton paa fare uxdaiét pslilimil ; krahnoret n’ krahnore shkl épene m.miiét n’in jio,e,ku tui u-p.rkule nén stipata,ku tui cite sbknniia xiermit sikure cl.éliku i tyné maa i forte a maa i bute munnét me baa cinnrése, Kshtu ghaku crédi.ét per ane, kual e kalore bini permys shoc 111' shoc gnéni mu ticlrin tui lshue véna maa t’ mramil, e bruna e luflarvé e gliamet e l’ \ arruemvé tremili e mnéroine ghith eh’asht per rreth per pose lultarvé ci t’ zeem préie 1 uIlit e n' terbnn t’ghakut t’ dérdhun veslit s'i véen kerkunn :>s ghakut ci derdhét per rreth as rréxikutci kan n’ balle,por hu> mìi hui tui shtue gin kerkoine me rrzue shocishoine per tìamuer t’ vet me multe me drédhe liiimin. Shcyptaret maa t’ muishem n’ idhnim t’ vet nisné me e lodile anmikun, ci tui ligshtue n’e pare, shkoi mrapa tui u-perxiié déri saa n' e vone u-thye per ghith ane. N’at l’thyemé Shcyptaret i’u-lshuené n' shpine me t' madh turr tui i bue per mrapa déri ili’ at shèi vènnit ci Skanderbégu kishté dhane lixhem mos me e shka-pertsye, por per rréxik t’ xii, maa xémraket e t' idhtit e ushtriis Shcyptaré n’ t’ zcet t' idhmmit e n’ habii f lultes harruené poro-siin e s’ i vùcné véshin brimvé t* luftarvé tiére ci kerkuene me i nnale, por sikure i ngréhté hovi i luitese i ghakut u-shtyené n’ shpine t’ anmikut nneratò gryka t’ ngushta e brìi alyné kodravé tui raa n' orile t’ anmievé. Kla ishin si me thane unnyra e ushtriis Shcyptaré: Moxè Golémi, Ghurits Vlladeni, Muxaia i Anghélines, Gliin Muxaia, Ghon Periati, Kol Bérisha, Ghergh Kuchi e Ghin Manéxi.