È Shcypniis 405 ghakshmé ce tuteshmé. Armet e luftarvé filluené m’u-pershkue nnermiét e krahnucr me krahnucr luliarel nisné m’ u-nerpiéke, atà tui u-munnuc me shtye e kta me cinnrue n' vénn t vct. N' pak kohe aty ishté kéne mlédhe iuciia e t' dyy palvé e lulta mare t ishté kéne nnêxe m’ at vènn ku do t’ dahéi •« politimi, a mari mi ¡ SKkodcis. Ghaku rridhté per âne c shpatat e perghakuni s' cp-shin maa flakrim e t’ nnritun sikurc kishin dhane n’ e rari-> l'*,r t’erruemé préie glakut pershkohrshin kryc e terthuer kii tui nnéshc n' inisli, ku tui Isoptue eshtua e ghymtyre e ku tui cite shknniia n’ t' nnéshun t' armvé t' anmicvé ci t’ lidhuna n'1 chilik t’torte s’ muishin me chaa e me chile per me kaluc n’ misli t’ anmikut ci porsi gui bishe e unshmé kerkoté me miriit. Kerdiia ishlé nise m u-rrite e me shtue; terbiini i luîtes kishté habite luf-taret ci s'dishin me gnolte as shpale as xiérm ci per ta nnéshéi, e xhghétat préie s’ lérgut, plumé! e paa daamé, kokirat e topavé, hovi i luftarvé e téhi i shputavé korrshin «h th gm lulìaut porsi . korrtaria e mire medrapen l’vct korre kallin e grunit e saa mia shum lullare rr/ohen c biin para fiérvé ac mâa fort shiohét ngat-rrimi i liérvéci lui shkéle mii slioke t’ vet kerkoine n' hui t’ idh-nimit enêni tiétrin me mrriit. Kokrral e lopavé t’ shumen e hé-res nuk mrriin me u-shpra\e n’ anmik, por me hov mia t' kadal-shem hiin nnermiét t’ nshlriis Turkut tui bâa I' madh rrénim, c piumate pushkvé porsi bréslini me tnrr nneshin nner stonile e nner prita ci dikahc césin shknniia lui nnéshc e dikahe pluhun c bûutsa ch'oinc per piété. T’ dékun e t' varruem shtohen me shumilse t' madhé per chas, Shumitsa e madhé e annvkut ci mas fialôl Mrétnoré ishté mlédhe n’ at vénn i bâté me ngurrue anmict ci préie vennit t' ngushte s’ kishin kahe memArrehov, cghithgni priisa liére e l'pare uleshin préie malli t'Past'es kuSulltani ishlé n'prigim t'Iulles.l’er s'dytit nére anmiku u-shtye n'ghytét. Hcnr.éku i torte ishlé kéne musile met'dékun ci i kishin chile rruge luflarvé liére tui i’ u-bia ure per me kaluc, c brégu brfi lédhit ishté marre n' sulm. Aty ghaku rishtas nisi me rriédhe per ane, shpatat u-perpoené per *' afermit nnermiét tui nnéshe nner krahnore c luflaret mâa t' rréblit mas saa varrvé e ghakut ci kishin dérdhe bishin t' méket per dhee, t' • shkélun préie saa tiérvé ci per fuciii e per cinnrése ishin kéne •maa t' ploxhte. Por shumitsa muiti edhè gni hère trimniin e maa t' pakvé, e per s’ dytit anmiku i' u-cas ghytétit tui ngule per s’ dytit fiamurin c Turkiis n’ balle t’ Déres t ghytétit ku lédhi ishté maa i nélte. Per s’ dytit u-gxue Mréti n’ shatoré t’ vct kahe jiaa fiamurin e vet tui u-perhiélle nner lédhé t' ghytétit forte e