JIO Historia c nner t’ muituna. E per me u-diltue gniménn per mii ghith tiére, i erdh rasa m’ u-gnofte se io vech ishté mâa i pare porsi pris ushtriish tui i chue ushtriit nner t’ muituna e nner fitimé, por ishté mia i pare cdhè nner trimnii védishté ku paa nnime t’ kerkuci e i vétem e lypté lavdi e nneera e tii ee Mretniis. Asi kohcshci luftat u-bàshin me kordhee,me shpate e me hcesht e krahnuer per krahnuer tui u-perpiéke m’ shocishoine, do t' muité fuciia c trimniia é burravé. Pushket nuk u-gnifshin én-dé, c baroti s’ishté i perdoruem, por cinnrése m’ cinnrése burrat do t'u-pershkoshin gnéni me tiéter tui muite gni hérit me shpéitii t’ shpates e me fucii t' dores. Kshtu luftimét e cinnréses io vech u-bàshin nner/èia c nner lufta t’ mdhaa, por edhè n’ kohe t’ paghes t’ nnéshunat pertrihéshin tui dale burrat n’ patalokt’ trimniis e tui u-prue gnéni me tiétrin balla halle e fy ta fyt. Animaa nner shkrimé t' hérshmé diftohét ci paa pràa n’ pátalocé é n’ shesh t'luftimit délshin burrat màa t’ miret e màa t’ permènnunit c atvné kohvé per m’ u-gnofte gnéni me tiétrin a me daa idhnii t’ hershmé a idhnii t’ tashmé. Ky fare t’ nnéshunit nuk do t’i mungoté praa as Skanderbégut ci ishté mâa i rrébti luftaar i ushtriis Turkut. E rasa i ’a béfi e paa prisun. Oni ushtaar i rrebt e m’ xaa i ardhun préie Scitiét me t’ madhé krénii duel gni dite facé Mrétit e facé t’ ghith ushtriis tui dhane lavd véhtés e tui thirre màa t' miret e ushtriis m’ u-nnéshe balla balle me té. Citi mollcn e béilégut n’ shesh t’ burravé me shum poshtnim t’ saa vétvé. Ushtriit Mrétnore ghinnéshin n' Edréné kuNIrétii kishté mlédhc n' pushim t’ lultavé bàamé, e màa t’ miret ushtare kcyrné shocishoine paa muite kush me c prite at t' nnéshun, pse gniféshin trimniit e tiia t’ parshmé e oora e fiti-mévé tiia. Per pose trishtimit ci xàni i (ii kishté cite nner rréshta t’ ushtriivé edhé mnrnra e luftimit ci ai ushtaar n’ terbim t’ kré-niis kishté xgiélle topi ti ghithkènnin. Luftimi ku thirrté m' u-nnéshe nuk ishté m’ gni patalok t' ghane ku me marre hov luftaret, por m’ gni vénn t' ngushte ku me shpate n' dorè anmict do t’ shtcrngoshin shocishoine. Sulltan Murati kishté fole dhuntii t’ mdhaa atii ci t’ i délté n’ shesh me i bàa balle e me e muite at ushtaar, por se i tsilli ngurroi. Massi i pat Ishue rénn ghith pariis t’ ushtriivé, tui paa se balle kerkush s’délté me i bàa, Skanderbégu s'u-prit e tui dale balle